De största utgifterna för en privatperson är för det mesta kostnader för bostaden – antingen i form av hyra eller ränta på bostadslån – kostnader för transporter samt för mat, kläder och andra förbrukningsvaror. På senare år har kostnader för internet och mobiltelefoni fått en allt viktigare del i denna post. Intäkterna är framför allt lön för utfört arbete, avkastning av kapital eller olika former av bidrag. Studenter lever i allmänhet på statens lån, bidrag och ofta även på lön från extraarbete.
Just detta, att hushålla med sina egna resurser, är den ursprungliga betydelsen av begreppet ekonomi, då ordet kommer från den klassiska grekiskans oikos, hus, och nomos, lag. Begreppet skulle därför kunna översättas med ”hushållning”. Vissa kostnader, exempelvis mat, ökar kraftigt med antalet medlemmar i hushållet, medan andra inte ökar lika kraftigt eller ligger kvar på samma nivå. Som ett exempel kan nämnas kostnaden för mediekonsumtion, som inte skiljer sig särskilt mycket mellan att ensamhushåll och ett hushåll på sju personer.
Budget och skuld
Det bästa sättet att få en bra överblick över sin hushållsekonomi är att göra en budget över hushållets inkomster och utgifter. På Konsumentverkets hemsida finns ett verktyg, Budgetkalkylen, för att underlätta detta.
Kommunerna är skyldiga enligt lag att erbjuda skuldsatta invånare budget- och skuldrådgivning inom ramen för socialtjänstens verksamhet. Rådgivaren kan ge den som är skuldsatt råd om hur man ska gå tillväga i sin skuldsituation, och även hjälpa till med de ekonomiska beräkningar som behöver göras.
Den som vill göra en ansökan om skuldsanering kan få hjälp av rådgivaren, som även hjälper till med omprövningar och överklaganden av beslut rörande skuldsanering. De som inte uppfyller skuldsaneringslagens krav eller som vill ha andra typer av betalningsuppgörelser kan få hjälp med att räkna fram realistiska betalningsförslag. Rådgivaren kan även, i samråd med den skuldsatte, försöka förhandla fram nya betalningsvillkor hos fordringsägarna.